Webinar: Patientselektering - Erfarenheter och tips från Falköping och Umeå
Patientselektering: ”Redan vid inskrivningen tänker vi Evondos”
Här kan du läsa en sammanfattning om webinaret och HÄR kan du se webinaret i efterhand.
– Våga prova och var inte rädd att något ska gå fel.
Det säger Pia Frisk Ragnar, verksamhetsutvecklare i Falköping, om Evondos läkemedelsrobotar.
På Evonods webinar om patientselektering delade Pia och distriktsköterskan Emma Nilsson från Umeå med sig av sina erfarenheter.
En läkemedelsrobot från Evondos säger till när en vårdtagare ska ta sin medicin. Allt är automatiserat, vilket gör att dosen alltid blir rätt och alltid ges vid rätt tidpunkt. Roboten signalerar med talade instruktioner, ljudsignaler och skriftliga instruktioner när det är dags att ta medicinen. Dospåsen matas ut ur roboten och om inte patienten tar medicinen går ett larm till vårdgivaren, något som skapar trygghet både för patienter och anhöriga.
– Att kunna ta sin medicin själv utan att behöva få besök av hemsjukvården ger ett stort självbestämmande. Och det var därför vi tog kontakt med Evondos – i Falköping jobbar vi mycket med respekt för patientens självbestämmande och integritet, säger Pia Frisk Ragnar.
Hon fortsätter:
– För en patient som har en delegerad läkemedelstjänst kan det bli snurrigt och rörigt – det kommer hem personer till dem som de inte har någon relation med. Vi måste lyfta blicken och se patienten på ett annat sätt än tidigare. Vi måste utgå från patienten och inte från oss som vårdgivare.
Falköping har 33 000 invånare och strax över 1 000 patienter som är inskrivna i hälso- och sjukvården. I dag har Falköping avtal på 20 robotar, men de vill ha fler.
– I och med att vi har relativt få robotar så blir patientselekteringen viktig. De som får en robot känner sig utvalda – de upplever att de får ett förtroende – och när de ser att det fungerar behåller de roboten. Vi har patienter som har haft sin robot i flera år, säger Pia Frisk Ragnar.
Hon menar att Falköping skiljer sig åt jämfört med andra kommuner i och med att man har många patienter inom LSS och psykiatri, beroende på att det tidigare funnits många slutenvårdspatienter på sjukhuset. Flera av robotarna har placerats hos den här typen av patienter och det har fungerat bra.
– Det har skiftat fokus till relation och person mellan patient och omsorgspersonal. Tidigare har omsorgspersonalen fått tjata om läkemedelstilldelningen, men nu när det tjatet uteblir blir relationen mycket bättre, säger Pia Frisk Ragnar.
Hon menar att det är viktigt att våga prova.
– Man ska inte vara rädd för att något ska gå fel. Om personalen känner sig trygg så gör patienten det också. De vet att om roboten inte fungerar som den ska så kommer personalen och ger dem medicinen.
Det Falköping försöker titta på i selekteringen är att hitta de som klarar sin omsorg själva, men som inte klarar av att ta sitt läkemedel. Patienter som vill ha en robot för att de själva upplever att de brister i kontinuitet.
– Vi presenterar läkemedelsroboten som vilket läkemedelsskåp som helst. Vi lutar oss också mot Socialstyrelsen som menar att man ska titta på individen och öka dess delaktighet och självständighet. Vi ska hjälpa till att kompensera funktionsnedsättningen som personen har, säger Pia Frisk Ragnar.
Falköping är en stor kommun till ytan och Pia Frisk Ragnar menar att det ska bli intressant att titta på hur många minuter som personalen sparar på att flera patienter har läkemedelsrobotar.
– Den tiden kan personalen använda till annat, till exempel följa med patienten på en promenad eller göra lite gympa. Det genererar så mycket livsglädje. Målet är ett självständigt liv. Det ekonomiska perspektivet är intressant, men vi har valt att inte låta det vara styrande, säger Pia Frisk Ragnar.
Hon menar att Evondos fungerar bra för patienter i tidig demenssjukdom. I Falköping har man valt att fokusera på patienter som är lite yngre, som kanske har jobb och familj och tycker att det känns jobbigt att en bil med hemtjänstlogga står utanför dörren varje morgon.
– Det ger en ökad självständighet och ett lugn för familjen, säger Pia Frisk Ragnar.
I Falköping är patienterna som fått en läkemedelsrobot väldigt nöjda. De är tacksamma och känner sig sedda av hela vårdorganisationen. Relationen mellan patienterna och vårdpersonalen har också blivit bättre. Även personalen tycker att det fungerar väldigt bra – de kan lägga tid på annat och uppstår problem kan de alltid ta kontakt med Evondos support. Om personalen behöver hjälp med selektering av patienter kan de också ta hjälp av andra kommuner för att få råd.
– Dessutom är patientsäkerheten väldigt hög – vi har en hög följsamhet på robotarna. Vi ser också att det är svårt att hitta personal som klarar av våra delegeringsutbildningar och i den utmaningen kan Evondos vara en lösning, säger Pia Frisk Ragnar.
Emma Nilsson är distriktsköterska inom hemsjukvården i Umeå. I kommunen började man med Evondos läkemedelsrobotar hösten 2018. I dag har man 110 robotar ute hos patienter och följsamheten är hög – på över 99 procent hela tiden. Alla robotarna är utplacerade i ordinärt boende.
– Syftet är att öka den enskildes delaktighet och självständighet, det är vårt främsta mål. Vi har kommit till den punkten då vi vågar prova. Nu hör det till det normala att vi tänker Evondos redan vid inskrivning. Vi har inte heller någon särskild patientgrupp, utan vi tittar på patienten vi har framför oss och frågar oss om en läkemedelsrobot kan vara lämplig, säger Emma Nilsson.
Hon berättar att Umeå till en början jobbade enligt vissa rutiner och olika checklistor för att selektera patienter, men nu, fyra år senare, arbetar man på ett enklare sätt.
– Vi har hela tiden peppat varandra och inte mött så mycket motstånd från kollegor, utan allt har tagits emot positivt. Många äldre med demenssjukdom har fått prova och efter att vi har fått informera dem ordentligt så har de inte upplevt det hela som svårt. Dessutom var det många under pandemin som ville prova, trots att de varit skeptiska tidigare, men nu ville de inte ha så många besök från hemtjänsten, säger Emma Nilsson.
Hon säger att vinsterna är att patienterna får sina läkemedel på rätt tider och de behöver inte sitta och vänta på personal – de känner sig friare.
– Vi har upplevt att det här har förbättrat relationerna med patienten. Det tar en stund att ladda om roboten och då hinner vi sitta ned och snacka. Vi stannar en längre stund än om vi bara hade kommit för att ge medicin.
I Umeå finns inget tak för hur många läkemedelsrobotar som får placeras ut – och läkemedelsrobotarna kostar inte heller något för patienten. Och besöker patenten exempelvis daglig verksamhet kan roboten schemaläggas så att brukaren själv kan plocka ut den medicin som ska tas under den tid den är borta från hemmet. Roboten kan tala flera olika språk, men i och med att den blinkar och har ljudsignaler så behöver inte patienten kunna svenska.
Emma Nilsson berättar att studerande på distriktsköterskeutbildningen i Umeå har skrivit en C-uppsats – Distriktsköterskans upplevelse av att jobba med läkemedelsrobotar – som kom fram till att läkemedelsrobotar ökar följsamheten och minskar avvikelserna.
– Arbetet blir mer effektivt, besöken hos patienten kan bli längre och kvaliteten blir högre. Vi resonerar så här, om en patient har provat en läkemedelsrobot och det inte har fungerat, då ser vi det inte som ett misslyckande – utan vi tänker att vi har provat, säger Emma Nilsson.
Om du behöver hjälp att selektera patienter, Evondos har ett enkelt verktyg för detta.