Se webinaret i efterhand här!
Patientselektering: Erfarenheter och tips från Gotland och Mora kommun
Presentatörer:
Cecilia Storm, Automatkoordinator, Gotland
Maria Andersson, Sjuksköterska, Mora kommun
Hanna Ward, Kundrådgivare, Evondos
Datum: 8/5 2024
Sammanfattning:
Hur väljer man ut vilka vårdtagare som kan ha en läkemedelsrobot? Det ämnet behandlades på ett webinar med Evondos, Mora kommun och Region Gotland.
En person som har handräckning av läkemedel kan få en läkemedelsrobot. Det finns dock vissa kriterier som personen måste uppfylla: att den vill vara självständig, att den har en minnesproblematik, att den behöver stöd i dagliga rutiner eller i att ta bort stökiga moment, att den har ett sjukdomstillstånd som kräver följsamhet i medicineringen, till exempel Parkinsons sjukdom, att den är positivt inställd till att ta sina läkemedel, att den har dosförpackade läkemedel och tillräcklig kognitiv förmåga.
För att kunna selektera vilka vårdtagare som kan hantera en läkemedelsrobot har Evondos tagit fram ett verktyg.
– Det är viktigt att man på ett selekteringsmöte går igenom alla vårdtagare i organisationen och jämför dem med kriterierna. Kan personen öppna ett dosförpackat läkemedel, hur är synen och hörseln? säger Hanna Ward, kundrådgivare, som tillsammans med Karolina Ekström representerade Evondos på webinaret.
Hon tillägger:
– Våga testa! När vårdtagaren har fått sin robot kan ni fortsätta att göra era vanliga läkemedelsbesök hos patienten i två veckor, då ser ni snabbt om det fungerar bra eller dåligt.
I läkemedelsroboten kan man även lägga in påminnelser om att ta andra mediciner än det som ges av roboten. Vårdtagaren kan också vara ganska långt gången i demenssjukdom och den kan även vara blind eller döv.
– När man blir gammal och sjuk och har behov av hjälp så är det lätt att självkänslan försvinner. En del äldre blir deprimerade och vissa känner sig som en belastning. Men med en läkemedelsrobot kan man sköta medicineringen själv och då kan man få självförtroendet tillbaka, säger Hanna Ward.
I takt med förbättrade levnadsvillkor och teknologiska framsteg inom hälso- och sjukvården beräknas antalet äldre öka med 50 procent de kommande tio åren. Den ökade gruppen äldre kommer kräva utökade resurser inom både omsorg och hälso- och sjukvård – men samtidigt kommer personer i arbetsför ålder enbart att öka med 4 procent.
– Vi måste tänka smart framåt för att klara av det här, säger Sofia Lissmats, sjuksköterska inom hemsjukvården i Mora.
I Mora införde man Evondos läkemedelsrobotar i maj 2022 och målet är att 20 procent av vårdtagarna ska ha en.
De har redan sett flera fördelar med robotarna. Minskat behov av rutinmässiga läkemedelsrelaterade besök, att hembesöken kan inriktas på terapeutiska åtgärder istället för läkemedelshantering, vårdtagaren får en självständigare vardag, som i många fall har visat sig även minskar behovet av andra hjälpinsatser, lättare att planera upp bemanningen för sommaren samt att införandet av Evonodos är hälsofrämjande och proaktivt då roboten säkerställer att läkemedel tas i rätt dos och i rätt tid.
I Mora försöker sjuksköterskorna ha tät kontakt med hemtjänsten för att få reda på vilka patienter som kan vara aktuella för en läkemedelsrobot.
– Vi försöker tänka selektering hela tiden. Det behöver inte vara så uppstyrt som vi hade i början, säger Maria Andersson, som är sjuksköterska inom LSS.
Istället försöker man nå ut till all personal inom hemsjukvård, LSS och socialpsykiatri, enhetschefer, vårdcentraler, biståndshandläggare och medicinskt ansvariga sjuksköterskor för att informera om fördelarna med läkemedelsrobotarna.
– Vi ska hjälpas åt att fånga upp lämpliga vårdtagare innan det gått för långt, säger Sofia Lissmats.
I oktober 2021 började Gotland med läkemedelsrobotar och i dag har man delat ut 5 781doser. Ansvarig för utbildning och patientselektering är Cecilia Storm.
– Vi har skapat ett eget bedömningsunderlag, som i grunden utgår från Evondos verktyg. Vi har två viktiga punkter – vårdtagaren måste ha ett ansvarsövertag och så måste vi ställa oss frågan vilken nytta en läkemedelsrobot skulle göra för verksamheten. Och för oss är det här viktigt. Till Gotland flyttar man när man går i pension och vi har färre arbetsföra – för de flyttar härifrån. Dessutom har vi stora avstånd, så läkemedelsrobotar är ett väldigt bra hjälpmedel, säger Cecilia Storm.
Därefter bedömer man medverkan – alltså om vårdtagaren är positiv till att ta sitt läkemedel.
– Men det är de flesta. Så vi brukar testa. Vi sätter ut en läkemedelsrobot och det funkar oftast. Vi ser många som känner sig mer självständiga och mindre ensamma. Vi har många som kan ta sina läkemedel själva, men att de får påminnelser från läkemedelsroboten. Ett annat användningsområde är att vissa läkemedel ges via roboten, medan till exempel långtidsverkande insulin kan ges av personal. Eftersom läkemedelsroboten gett ut medicin vid åtta på morgonen så kan vi komma och ge insulin vid till exempel halv tio – då slipper vi arbetstopparna på morgnarna, säger Cecilia Storm.
Hon tillägger:
– En läkemedelsrobot tar inte ifrån vårdtagaren det personliga mötet, utan tvärtom. Det blir bättre kvalitet på besöken och personalen hinner sätta sig ned och prata en stund. Det blir färre men bättre besök.
Cecilia Storm menar att det handlar om att få med sig hemtjänsten och att ha goda, positiva och pålästa administratörer i verksamheten som pratar med både vårdtagare och personal.
– En absolut nyckel är att den personal, som erbjuder vårdtagaren en robot, är positiv och kan svara på alla frågor. Jag brukar tipsa om att ta med läkemedelsroboten ut till vårdtagaren redan när de får frågan. Annars tar det några veckor att få hem roboten och då hinner de skrämma upp sig.
Sofia Lissmats och Maria Andersson i Mora berättar att många vårdtagare tycker att det är trevligt att ha apparaten.
– Den hälsar god morgon så trevligt, menar de. Vi har också en vårdtagare vars katt har lärt sig att när roboten plingar så är det dags för matte att vakna, säger Maria Andersson och skrattar.
Vill du se webinaret i efterhand? Registrera dig nedan:
